Det händer att jag sneglar på gitarren. Ibland tillräckligt länge för att det ska leda till något. Oftast går det att räkna helår mellan gångerna, då och då sker det varje dag. Här har jag samlat några av de, mer eller mindre lyckade, produktioner som fötts ur det komplicerade triangeldramat mellan orden i mitt hjärta, bläcket i min penna och vibrationerna i mina stämband.

flümblad.se – en depressionsventil

Chloé – en naiv fantasiromans

Tystnaden – mammas begravning 2013

Kom ihåg mig (original: Lars Winnerbäck) – pappas begravning 2012