Soundtrack of my life

2004 släpptes låten som blev och fortfarande är mitt ledmotiv. Jag har dock inte förstått det förrän idag. Varje gång jag vill höra av mig till någon och söker ord, varje gång jag vill beskriva något dyker den upp. Fast jag förstod aldrig varför. För den beskrev sällan det jag ville beskriva. Bara det jag borde berätta. För mig själv och för de jag borde prata med. Tidigare har den alltid funnits i bakgrunden av mitt liv. Nu finns mitt liv nånstans där i bakgrunden av låten.

Idag är en speciell dag. Nyårsdagen för alla som lever för skidåkning. Men jag missade nyårsafton i år. En dag ska jag återkomma. Men jag vet inte hur. Ta hand om Er så länge och god fortsättning på det nya året. Och lyssna gärna på låten genom länken längst ner. Kvalar in bland de bästa låtarna. Om ni inte gillar att lyssna på gnällspiken från Linköping, sök upp texten!

”Jag letar mönster i gatan
Ibland så ser jag nåt system
Ibland så ser jag vart jag skulle
Ibland så ser jag bara sten”

Spela låten: Lars Winnerbäck – Lång Dag (2004)

Jan-Bertil Lundblad 11/9 1956 – 21/1 2012

Detta är ett unikt inlägg. Unikt på flera sätt. Dels var det andra gången någonsin jag fick för mig att sjunga något av seriös karaktär inför publik. Det var även första gången jag spelade munspel så att någon annan än Frida hörde. Sjunga i mikrofon är inte heller något jag försökt mig på särskilt många gånger. Och tack vare min syster hamnade det på en film av åtminstone godkänd kvalité.

Men framförallt är det unikt för att det var min pappas första och enda begravning. Jag är glad att jag kom med så många egna förslag och idéer. Faktiskt lite stolt. Men det var för pappa. Och det var han som gav oss styrkan att göra dagen till den finaste hittills i mitt liv. Det var han minst sagt värd. Han måste ha läst det jag skrev i dödsannonsen:

”May your strength give us strength
May your faith give us faith
May your hope give us hope
May your love give us love”

En av de första bilderna på mig och min pappa. Mars 1986.

Hallå Falkenberg

I månadens nummer av ”Hallå Falkenberg” kunde man läsa om en dåre från Långås som fått för sig att satsa på längdskidåkning. Döm om min förvåning när jag läste artikeln och insåg att den handlade om mig, samtidigt som jag kunde konstatera att jag nu blivit Vasaloppsgubbe på riktigt!

Klicka på bilden och bläddra till sidan sju om ni vill läsa om mig… Någon gång i slutet av februari 2012 kommer ett nytt nummer, och då slutar länken att fungera.
Vasaloppsåkaren från Falkenberg - Hallå Falkenberg

Samarbete med Sportsupportcenter.com

Sedan någon månad tillbaka samarbetar jag med Sportsupportcenter i Falun. Det innebär att de som bokar teknikträning eller annat hos dem ”riskerar” att få träffa mig 🙂

Om någon tycker detta låter intressant kan ni läsa mer på www.sportsupportcenter.com

Bland annat finns det platser över vid följande SSC-evenemang:
Tre teknikträningslektioner under tre måndagar med start den 16/1
Tid: 16/1, 23/1, 30/1. 18.00 varje gång.
Plats: Lugnet Skidstadion

Tillfällig TV-tittare

Carl Bildt - En Annan Flygande Halländare. Fotot hämtat från Regeringen.se

Idag tänkte jag, tillfälligt, återuppta det TV-tittande som jag i stort sett avslutade för 4-5 år sedan. Idag ska nämligen självaste Carl Bildt vara med i Skavlan. I mina ögon är herr Bildt en man som har och tar ett mycket tungt ansvar för Sverige i Världen. Det finns nog många som motsätter sig den åsikten, men mig har han aldrig gjort besviken. Att han också är en flygande Halländare är kanske även det värt att nämna.

Beträffande bristfälligt Burkbrukande bör beaktas att jag ändå spenderar mycket tid framför TVn i förhållande till Erik Wickström och andra framstående TV-vägrare. Men den tid jag spenderar framför TVn består mest i att närvara i soffan med andra sysslor då min andra hälft Frida tittar på något (i mina ögon) meningslöst TV-program. Idag ska jag dock, med engagemang och koncentration, se en stor förebild i en stor Talkshow.

I morgon fullbordar jag en annan stor utveckling i livet. Nämligen projektet ”Fördubbla mitt livs sammanlagda flygresor på mindre än en månad”. Det var visserligen inte så svårt, då jag bara behövde 4 nya resor för att dubblera. Men i morgon fullbordas det då jag flyger till München för att sedan fortsätta med ännu en flygning vidare till Lissabon.

Vecka38-symptomen borta

I morgon är det dags att återuppta träningen mina första sjukveckor på över ett år. eftersom jag vid minst tre olika tillfällen har insjuknat just vecka 38, kommer jag till nästa år planera vecka 38 som sjukvecka redan från början. 38 är ju ändå ett ganska intetsägande nummer. Nästan lika intetsägande som min bästa Vasaloppsplacering hittills; 231. Tråkig siffra.

Hur som helst, om ungefär en halvtimma ger jag mig ut på mitt första träningspass på nästan 2 veckor. Förra passet blev ett Skaterace på tävlingshjul uppför en lång Österrikisk backe. Idag blir det lite koordination, balans, teknik och fart på de klassiska tävlingsrullskidorna. Jag har nämligen anmält mig till en rullskidtävling som går av stapeln i Lund om 1½ vecka. Känns som ett bra sätt att komma igång igen efter sjukdomen!