Rekordlångsam andraplats i Falkenberg

Det var ett tag sedan jag skrev något som hade med idrott att göra på det här stället. Kanske för att jag har haft väldigt lite med idrott att göra det senaste halvåret 🙂 Idag blev det däremot dags för ett träningspass när jag, 1½ timma innan start, bestämde mig för att springa motionsklassen ”Stadsloppsfemman” i Falkenbergs stadslopp.

Efter ett halvår med akut träningsbrist, en vecka med O-ringenjobb där jag nästan kollapsade och fick kasta in handduken i onsdags, följt av 3½ timmas hoppande långt fram bland 66018 personer på Ullevi i natt, hade jag inte så höga förväntningar. Det blev en jobbig resa. Innan loppet trodde jag att min maxpuls var 194. Under loppet hade jag en snittpuls på 193 och en maxpuls på 202. Trots att jag sprang rekordlångsamt 🙂 Min klocka säger 17:48, vilket visserligen räckte till en andraplats i motionsklassen, men långt ifrån bra med tanke på att jag så sent som för en månad sedan sprang samma distans på 16:27.

När vi lämnade tiokilometersgruppen efter fyra kilometer trodde jag att jag låg först i min klass, då jag inte hade sett någon vika av före mig. Men med ca 800 meter kvar såg jag en löpare framför mig. Han sprang ganska sakta men jag sprang ännu långsammare. Tråkigt att inte ha krafter för en äkta Lundblad-spurt i det läget, men jag ska vara nöjd efter förutsättningarna.

Jag väntar fortfarande på dagen då min träningslust ska komma tillbaka. Men dagar som denna är iallafall ett steg i rätt riktning!

Rullskidpremiär, fegt pers på 3000m och bra service på Öhmans!

Jag brukar sällan skriva inlägg om mina träningspass. Men idag och igår har flera sensationer inträffat. Inte minst vill jag göra så mycket reklam som möjligt för Öhmans i Örebro!

image

Min nya kompis

Igår genomfördes mitt första rullskidpass sedan i höstas. Detta tillsammans med Packe och Frank på en väg utanför Örebro, bara någon halvtimme efter att jag investerat 240kr i en rosa ukulele. När det pratades om 2h protesterade jag och bestämde mig för att vända efter 30min. Men som vanligt föll jag för grupptrycket och vände först efter 1h20 (!). 40min senare var jag heltom. Vet inte om det berodde på vätskebristen, träningsbristen eller min tunna karaktär. Eller alla tre… Hur som helst blev jag upplockad av ett snällt par som  bjöd mig på sockerfri läsk. Har aldrig förstått grejen med sockerfri läsk men det var ju väldigt snällt iallafall! Tack.

Morgonen (i morse) därpå hade Packe lurat med mig på Coopertest/3000m på universitetet. Efter de två första kilometrarna, som gick på 3:20 vardera, tog jag det klantiga beslutet att släppa upp patrik till tätposition en sista gång. Han var helt slut så jag tappade minst 5sek på första 200m av det varvet. Ändå lyckades jag springa sista kilometern på 3:06 och jag gick in på nytt pers med 2sek. Synd att jag var så feg! Tiden blev 9:46. Inget att skryta med men bra med tanke på träningsbristen. Patrik gick i mål på 10:06. Tack Kasken för coachingen!

Efter träningen åkte vi (Jag, Packe och pappa Christer) till Öhmans för att äta. Det visade sig vara ett lyckat beslut. Vid kassan råkade jag fråga ”Ni har väl inga glutenfria pannkakor?” varpå mannen i kassan svarade ”jo det kan jag fixa” och skyndade ut i köket för att slänga ihop en sats pannkakor. Bara för min skull! Grym service. God mat. Ät där!

image

Glutenfria pannkakor på Öhmans!

Pers och presentkort

Tvåan Joel Magnusson och jag efter målgång

Då har man varit och hämtat ytterligare ett presentkort till samlingen. I dagens Friskuslopp blev det bra mycket jobbigare än i fredags eftersom tvåan Joel Magnusson hängde med ända in på upploppet. Även fast jag hörde att han flåsade mer än mig hela sista halvan av loppet kunde jag inte slappna av förrän efter målgång. Kul, och skönt att hålla honom bakom sig trots att jag hade fått hålla täten sista halvan av loppet.

Även fysiskt var dagens lopp jobbigare än vanligt, och därför var det skönt att få veta att jag persat med över 20 sekunder på 5km. Eller jag tror det iallafall. Gårdagens studentfirande och det sista halvårets näst intill obefintliga träning säger mig: ”sluta träna, börja festa”. Men det kanske man inte ska säga högt, @ArreArreArre? 😛

På pallen men ändå inte

Idag hade jag tänkt ställa mig på pallen i Blodomloppets 5km-klass i Borlänge. Hade inte tränat ordentligt på snart 5 månader men tävla kan man väl alltid göra? Tyvärr kom jag för sent till efteranmälan och fick således inte anmäla mig. Men jag gjorde en egen nummerlapp och smög in i startfållan ändå. Mer taggad än nånsin (”Nu får jag fan se till att vara först i mål, annars är det här helt bortkastat!”). Fick en liten dålig start och hamnade ganska snart i ett vaakum, 10-20 meter bakom ettan Johan Samuelsson och lika långt framför tvåan. Jag tog in meter för meter på Johan första halvan och loppet och var som närmst 5-10 meter bakom. Men jag fick aldrig riktigt kontakt. Jag kroknade lite under de sista 2 km och Johan kunde dryga ut sin ledning som i mål blev 30 sekunder. Jag skulle alltså ha kommit tvåa om jag bara varit på plats 10 minuter tidigare men nu gick jag obemärkt förbi. Men det var rätt skönt det också. Sluttiden blev 16:49 och under loppet passade jag på att persa på både 1 km (2:59) och 3 km (9:46). Otränad. Så varför ska man träna?

Km-tiderna (kraftigt negativ trend):
2:59 – 3:22 – 3:24 – 3:34 – 3:28

I morgon ska jag guida Utvecklingslandslaget Team2015 runt de nya VM-banorna i Falun, som vi håller på att rita på jobbet. Hoppas på en fin förmiddag i gott sällskap!

10mila

Då har man gjort stafettdebut för IFK Mora… Redan innan uttagningen av laget hade jag förvarnat för den träningsbrist som gör att kroppen börjar strejka efter 50-60 minuter. Mycket riktigt, efter sju-åtta kilometer av den 13,5 kilometer långa åttondesträckan började farten och koncentrationen avta. Jag sprang om samma tre motståndare mellan varje kontroll, vilket kändes lite onödigt. Allt som allt höll jag ändå den 77e-placering som jag gick ut med och hade 106e tid på sträckan som tog strax över 88 minuter för mig.. Det får jag nog ändå räknas som godkänt utifrån de förberedelser jag inte orkat göra. Tack IFK Mora för en rolig helg! Och tack kompis för den grymma uppvisningen på första sträckan!

Vecka38-symptomen borta

I morgon är det dags att återuppta träningen mina första sjukveckor på över ett år. eftersom jag vid minst tre olika tillfällen har insjuknat just vecka 38, kommer jag till nästa år planera vecka 38 som sjukvecka redan från början. 38 är ju ändå ett ganska intetsägande nummer. Nästan lika intetsägande som min bästa Vasaloppsplacering hittills; 231. Tråkig siffra.

Hur som helst, om ungefär en halvtimma ger jag mig ut på mitt första träningspass på nästan 2 veckor. Förra passet blev ett Skaterace på tävlingshjul uppför en lång Österrikisk backe. Idag blir det lite koordination, balans, teknik och fart på de klassiska tävlingsrullskidorna. Jag har nämligen anmält mig till en rullskidtävling som går av stapeln i Lund om 1½ vecka. Känns som ett bra sätt att komma igång igen efter sjukdomen!

Vasaloppsläger i Torsby á la dinkondition.se

Tillsammans med Erik Wickström på dinkondition.se håller jag på att styra upp ett extrainsatt Torsbyläger 30 september – 2 oktober. Just nu har jag lite problem med att få loss boende, men ni får gärna anmäla intresse genom att kommentera detta inlägg! Upplägg och priser kommer att vara samma som ni hittar i Eriks inbjudan.