Morfar

Påskafton 2013, Revelstoke, BC, Kanada

Jag undrar hur det känns att ha en mentor. En förebild i livet som visar hur man visar hur det känns. Jag undrar hur det känns att växa upp med kärlek. Kunna gråta i en kram hos sin familj. Jag undrar hur det känns att ha en trygghet i sig själv. Att inte ständigt längta till nån annans. Jag undrar hur det känns att leka mamma, pappa, barn. Att fråga chans, att säga ja, att vara nykär. Jag undrar hur det kändes för mina föräldrar att tappa greppet. Eller om de insåg det för sent, precis som jag.

Jag tog en promenad igår längs kanten av en flod. Jag ville vila mig i solen, höra floden, känna vinden. För varje hund jag klappade blev bilden än mer klar. Plötsligt gick min morfar vid min sida. Han som alltid hjälpte andra, men som aldrig bad om hjälp. Han som kunde allt och lite till, och alltid ställde upp. Med en känslomässig mur till alla i sin närhet, men ändå med ett hjärta av renaste guld. Jag drömde om honom natten som kom. I ett gränsland mellan liv och död, mellan morfars hus och graven. Mellan hundarna och sjukdomen, men utan cigaretter.

Jag undrar väldigt mycket som är självklart för er andra. Men nu har livet börjat ge mig svar. Igår lärde jag känna en person som kanske ingen kommit nära. Som varit död en tid, men ännu lever kvar. Min morfar, och en stor del av mig själv.

Vasaloppsveckan 2013

Åkteknik och -ekonomi är det som gör störst skillnad för din tid i de olika loppen under Vasaloppsveckan. Jag kommer finnas på plats i Mora under Vasaloppsveckan och är tillgänglig för teknikträning i egen regi. Jag kommer även att valla skidor åt märkesoberoende Perfect Skiing.

Mina vanliga prislistor för närområdet i Stockholm gäller, men bokar Ni före 31 januari ger jag 100 kr rabatt per pass. Utöver eventuell Kompis-rabatt!

För bokning/info teknikträning, vasaloppsveckan@teknikpyramiden.se alt 070 69 34 132
För info om vallning, www.perfectskiing.com

Nätdating

Jag tror det var i maj. Jag kände att jag var tvungen att försöka göra något åt min självbild och osynlighetskänsla. Så jag gick med i en datingsida på internet. Jag var varken redo för eller intresserad av att träffa någon, men jag behövde få någon form av bekräftelse/övertygelse att jag inte är totalt ointressant för det motsatta könet. En känsla som har byggts upp under hela mitt liv med hjälp av mig själv och de tjejer jag träffat. Eller snarare inte träffat. En självkänsla som är svår att reparera.

Jag är glad att jag gick med, inte minst för att jag träffade en av mina absolut finaste vänner efter bara 2-3 dagar. Och kanske två-tre personer till som jag håller kontakten med. Samtidigt är det en stooooooor energitjuv. Ett tag skrev jag till de flesta jag såg som verkade intressanta, men jag slutade med det. En av tjugo kanske svarar, och det är ju alltid kul att prata lite. Men konversationerna bryts i stort sett alltid av efter några turer fram och tillbaka, och oftast precis när motparten konstaterat och kanske till och med sagt rakt ut att hon gillar det hon läser.

Idag pratade jag lite om det här med en person som jag faktiskt lärt känna genom just denna sida. Det var lite intressant, för parallellt med varandra målade vi upp varsin bild av nästan exakt samma sak. Här kommer ett litet modifierat utdrag ur konversationen. Innehållet är lite klippt och modifierat för att ni ska hänga med, men innebörden är bibehållen.

Jag: Jag har nästan aldrig fått ett meddelande där utan att jag har skrivit först
Hon: Viss är galna! Har några som tjatar varje dag om fika, middag.. Ses måste vi, spelar ingen roll vad vi gör! Jag kan komma och massera dig se på film och allt jävla sjukt!
Hon: Jag blir avskräckt då! Varför ska man ses så fort? Varför sån panik?
Jag: De är inte galna. De är killar.
Jag: När en av tjugo faktiskt svarar
Hon: Då är man desperat att hitta någon om man måste se mig omedelbart för se om jag är någon och är jag inte det ska man gå vidare!
Jag: Då vill de ta chansen medan den finns
Hon: Köttmarknad!
Jag: Eftersom man vet att nästan alla man hittills pratat med försvinner efter någon dag
Hon: Det ska ju finnas en chans att det ska bli något bygga på sen…
Hon: Är det verkligen så?!?
Jag: Försvinner tjejerna fort?
Jag: För mig är det så
Hon: 🙁
Jag: Kan bara tala för mig själv
Jag: Men jag har varit medlem i nästan ett halvår
Jag: Och än har motsatsen knappt bevisats en enda gång

Jag kan inte påstå att jag är en av de där som skriver hundra gånger att jag vill träffas samma dag. Dit kommer jag nästan aldrig heller, för jag är ganska nöjd bara med att få kommunicera lite med någon som verkar vettig. Men jag vill försöka förklara att jag mycket väl förstår både hennes bild och killarnas agerande. Jag ser inte det där som en desperation, utan mer än lycka över att någon ÄNTLIGEN har svarat på det man skriver. Om jag ska lyssna mer på vad andra säger än på min egen bild av mig själv så skulle det dessutom säga mig att jag är mer intressant än de flesta andra killar. Vilket borde betyda att de kanske får ännu färre svar än vad jag får. Men vad vet jag? ”Jag är ju bara här med ett lass grus”. På slutet har jag haft en lite speciell presentationstext, eftersom jag lite tappade hoppet om mänskligheten. Det verkade liksom inte spela någon större roll vad som skrevs på presentationen eller i meddelandena, så jag skrev så här och tänkte att det kan ju inte bli värre. Och sen dess har jag faktiskt fått ett eller två ”oprovocerade” meddelanden. Något som aldrig hände tidigare.

Presentation

Jag har ena foten på jorden och den andra i skrevet på den som förolämpar dig (fast det där skrev jag för att alla verkar ha fötterna på jorden och påpeka det).

Om du inte kan acceptera att vi människor numera kallas Homo Sapiens Sapiens av en anledning, kan du lika gärna vända direkt (Homo Erectus verkar förvisso leva kvar i stor utsträckning, men jag har tyvärr inte mycket gemensamt med dessa varelser). Alla har vi våra trauman och kriser att bearbeta. Vi bör kanske inte vara varandras terapeuter, men att stötta varandra i livet känns ganska grundläggande för alla former av relationer.

Utbildad byggingenjör, men var tvungen att ta en paus. Jobbar som instruktör i längdskidor och löpning. Kör lite taxi. Säljer lite skidor och friluftsprylar på Alewalds. Läser musikproduktion och låtskrivning. 

andreaslundblad.se

Uppvuxen utanför Falkenberg. Hus i Falun. Bor i Stockholm. Rotlös. Är det du som sitter och trycker på nyckeln till det här hjärtat som slutat slå? Snälla öppna, så kommer jag till dig med första bästa tåg…

Fritid
Jag har nästan bara fritid som jag ser det. Jag bestämmer ju trots allt helt själv vad jag ska göra med min tid. Så jag gör det jag känner för eller behöver. Äta, sova, träna är förstås grundläggande behov. Men annars kan gitarren, ukulelen, ett av munspelen, melodican eller mikrofonen åka fram. Eller så kanske jag jobbar lite. Skriver nåt knepigt inlägg på min hemsida ibland. Eller nån låttext. Lyssna på musik gör jag precis hela tiden. Antingen från LP, CD eller Spotify. Men om jag inte gör det är det ändå alltid nån låt som spelas i huvudet. Plugga händer att jag gör men mest för skojs skull. Jag har den förmånen att jag lär mig extremt fort om det är intressant och roligt. Så min byggingenjörsutbildning gick jag ut från med högst betyg i klassen trots att jag elitatsade på skidor och drev ett företag med högre prioritet än skolan. Skryt lagom säger nån, orättvist enligt någon annan. Men jag lovar. Det finns många saker jag skulle byta det mot om jag bara kunde!
Resa
Skulle gärna åka till Gamla Zeeland, men vet tyvärr inte var det ligger. Och inte Svartryssland heller… Letar och letar på min världskarta…
Gå ut en kväll
Om jag går ut en kväll kan det antingen vara för att något i mitt kylskåp tagit slut och jag måste handla. Eller så kanske jag är så godissugen att jag bara måste ha en påse. Men det finns förstås många andra anledningar. Träna försöker jag dock göra på dagtid, mycket trevligare när det är ljust och man ser något!
Klotterplank
Just det… Om du röker… Sluta!
I slutet av veckan lade jag upp en bild på min tatuering, som jag gjorde i onsdags. Reaktionen, 30 besökare direkt. Vilket visserligen händer så fort tjejer jag känner loggar in på stället. Men självklart, ingen av besökarna skrev något. Och jag orkar inte riktigt bry mig längre. De få gånger i mitt liv som jag träffat någon som besvarar någon form av attraktion har de ändå varit förbjudna eller bara ute efter att leka lite. Och egentligen har datingsidan spelat ut sin roll. Och jag vet att jag ändå aldrig skulle hitta någon om jag letade efter henne. Tids nog kanske det kommer en dag när jag är redo att träffa någon igen, och då hoppas jag att jag lärt mig hur man gör för att ta för sig av det man vill ha. Ibland önskar jag till och med att jag skulle kunna bli så egoistisk att jag kan ”stjäla” någon ur ett befintligt förhållande. Hittills är det ju faktiskt bara upptagna tjejer som visat ett genuint och besvarat intresse för mig. En av dem var faktiskt ihop med just mig. Det var ju bra. Men en situation kan aldrig väga upp känslan från 50 andra… Åtta år gjorde mig faktiskt ännu mer övertygad om att jag är totalt ointressant. Hur konstigt det än kan låta. Och det är INTE hennes fel att jag aldrig fått (eller gett mig själv?) en ärlig chans att lära mig det här.
Kram

Inspirationskväll på Café Hjärtat i Falkenberg

 

Inbjudan - Café Hjärtat 24 oktober

Inbjudan – Café Hjärtat 24 oktober – Skriv gärna ut och sätt upp lite här och var!

Den 24 oktober klockan 18:00 kommer jag återigen kasta mig långt utanför mina trygghetsramar. Trots att jag kommer bjuda på en stor portion humor är det inte säkert att ni upplever det som roligt. För min humor kan lätt bli både osammanhängande och tjatig. Men det är en del i det jag vill dela med mig av. Föreläsningen är inom ett ämne som jag väljer att kalla ”Säg/gör alla de där sakerna du vill men kanske inte vågar säga/göra och som antingen får folk att skratta eller skaka på huvudet”-kunskap. Ett ämne som jag själv har fullt upp att försöka lära mig.

Jag hoppas på en inspirerande kväll som kastar sig mellan humor och djupt mörker, hopp och förtvivlan. Och ibland alltihop i en kletig röra.

Mer information kan komma att publiceras löpande på den här sidan samt Evenemangets Facebooksida. Ni som har Facebook kan även gå in där och anmäla er samt Dela med er av evenemanget. Eller klicka på någon av nedanstående knappar för att göra olika roliga saker 🙂

 

You Had Time – Dagens låt 8 september 2012

Ani DiFranco har gett mig två av de finaste låtar jag vet, men jag har ändå lyssnat alldeles för lite på henne. Låtarna har, nästan uteslutande, nått Sverige genom Lars Winnerbäcks översättningar Du hade tid och Du gamla, fria nord. Och en av dem har blivit en av hans mest spelade livelåt. Därför, bland annat, känner jag att det är viktigt att Ani får allt utrymme hon kan få. Och detta är det bidrag jag kan åstadkomma.

Spotify: Ani Difranco – You Had Time
Spotifylista med samtliga bidrag: Dagens Låt andreaslundblad.se

I Winnerbäcks översättning är den vackraste raden ”Du är ett glashus, och jag är en sten. Men det är du som försöker att se igenom mig”. Något som faktiskt är en vidareutveckling av Ani’s text. En annan känsla i låten är tryggheten av att komma hem till någon som förstår och bryr sig. När du inte orkar berätta något för att det finns för mycket att berätta. Och möts av förståelse. Lyssna och njut!

how can I go home
with nothing to say
I know you’re going to look at me that way
and say what did you do out there
and what did you decide
you said you needed time
and you had time

you are a china shop
and I am a bull
you are really good food
and I am full
I guess everything is timing
I guess everything’s been said
so I am coming home with an empty head

you’ll say did they love you or what
I’ll say they love what I do
the only one who really loves me is you
and you’ll say girl did you kick some butt
and I’ll say I don’t really remember
but my fingers are sore
and my voice is too

you’ll say it’s really good to see you
you’ll say I missed you horribly
you’ll say let me carry that
give that to me
and you will take the heavy stuff
and you will drive the car
and I’ll look out the window making jokes
about the way things are

how can I go home
with nothing to say
I know you’re going to look at me that way
and say what did you do out there
and what did you decide
you said you needed time
and you had time”

Butterfly – Dagens låt 2 september 2012

Första gången jag kom i kontakt med låten var på väg hem från Idre efter första säsongen jag jobbade där. 23 april 2006. I bilen från Idre till Örebro körde vi låten på konstant repeat och sedan den dagen har låten varit en trogen vän. Och några gånger i livet har jag fått förmånen att träffa de där vackra personerna som kan känna sig träffade av låtens text.

Spotify: Mason Jennings – Butterfly

Bara gitarrspelet och soundet är genialiskt. Sen kommer texten. En fulländad låt. Och precis så som Mason utger sig för att känna i texten hoppas jag få känna igen någon gång.  Att någon är så bra och fin att man tvivlar på att personen i fråga verkligen är sann. Ett fåtal gånger har jag fått veta att känslan är ömsesidig. Men aldrig tagit det på allvar, trott på det. En dag ska jag se mig själv med andra ögon.

Varsågoda – njut!

”Look at me now
I’m all dressed up in your words today
Do you think about me
What do you think about me
And if it comes down
It’s still about the sweet little things you say
After all that i’ve run from,
Where the fuck did you come from
Butterfly, baby i still have my doubts about you ‘cause
Butterfly, ‘cause i can’t find nothing bad about you and
Butterfly, you mess me up you made my heart double beat and
Butterfly, i don’t know how it is you got inside of me
But you’re in there now
Oh you’re in there now, you’re in there now
You made me yours
With your lovely cures
And life is life
I don’t why it is i do things like this
After all that i’ve come from
You’re the woman i should run from
Butterfly, baby i still have my doubts about you ‘cause
Butterfly, ‘cause i can’t find nothing bad about you and
Butterfly, you mess me up you made my heart double beat and
Butterfly, i don’t know how it is you got inside of me”

Tusen bitar – Dagens låt 24 augusti 2012

Ola tog en sedvanlig morgontitt i LP-hyllan och brast ut ”ÅH! Björn Afzelius – Tusen bitar!”. Självklart la han den på spelaren och det var ganska givet vilken som är dagens låt.

Spotify: Björn Afzelius – Tusen bitar

Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå
Men det kan va’ svårt att tro när man inte ser den
Och det sägs att efter regnet kommer solen fram igen
Men det hjälper sällan de som har blitt våta

För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut
Ser man allt med lite andra ögon
Man övar sig, och långsamt blir man bättre på att se
Skillnad mellan sanningar och lögner

Allting kan gå itu, men ett hjärta kan gå i tusen bitar;
Säger du att du är min vän så är du kanske det

Det sägs att det finns alltid nånting bra i det som sker
Och tron är ofta den som ger oss styrka
Ja, man säger mycket, men man vet så lite om sig själv
När ångesten och ensamheten kommer

För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut
Ser man allt med lite andra ögon
Man övar sig, och långsamt blir man bättre på att se
Skillnad mellan sanningar och lögner

Allting kan gå itu, men mitt hjärta kan gå i tusen bitar;
Säger du att du är min vän så är du kanske det”

Utan Er – Dagens låt 21 augusti 2012

Även Magnus Ekelund har nämnts här tidigare, när jag skrev om festivalen i juli. Hur stort det är att han kan vara den som kompletterar Jakob Hellman. Den största genom tiderna. Helt klart överkvalificerad till dagens låt. Men desto större anledning att ta med den. Den borde faktiskt nomineras, och vinna, ett pris för årets låt. Årets nykomling. Eller nåt. Det här är stort!

Spotify: Magnus Ekelund & Stålet ft. Jakob Hellman – Utan er

Just idag är den så tydligt viktig för mig. I natt hade jag svårt att sova. Drömde Melissas mardrömmar om att alla försvinner, en efter en. Jag blödde näsblod igår på jobbet. Något som händer ibland när jag är utmattad eller överansträngd. Och nu har jag knappt gjort nåt krävande eller vettigt på flera månader. Jag är ingenting. Utan Er.

”Jag är ledsen
Att det blev såhär
Försöker hålla ut
Och stå emot

Skogens ljus
Allt försvann
Nu är det kris
Jag vill bli hel igen

Jag är hårt arbete
Jag är fattigt betald
Jag är revolvern mot tinningen
Jag är hjärtat i kras

Jag är ensam i skogen
Jag är allt slår tillbaks
Jag är den enda du känner
som har livsgnistan kvar

En kristall
I ögonvrån
Lyser upp
Och lyfter mig

Är det du
Du som håller mig
Jag faller i gråt
Du var en dröm

Jag är hårt arbete
Jag är fattigt betald
Jag är demonerna i spegeln
Jag är skilsmässobarn

Jag är paniken i bröstet
Jag är sanden i ett glas
Jag är elektroderna i pannan
Jag är draget på stan

Men jag är ingenting
Utan er
Jag är ingenting
Utan er

Kan ni höra mig
Jag kommer aldrig att bli klar här

Jag är nåjdens slag på trumman
Jag är djupa andetag
Jag är vattnet i källan
Jag är dagg om våren

Jag är handen mot stängslet
Jag är spring i benen
Jag är den siste kvar på jorden
Men kärlek är alltid mitt svar

För jag är ingenting
Utan er
Jag är ingenting
Utan er

Och ser du lågorna på vattnet och visst är det vackert
I reflektionerna på vågorna och jag i natten
Jag är besatt, jag måste veta att det blir nånting
Var är jag”

Devil’s dance floor – Dagens låt 20 augusti 2012

I nära tio år väntade jag innan chansen kom. Att få se Flogging Molly live. Värt all väntan! Nu är det dags att presentera en cool låt med ett grymt intro. Dagens låt för idag. Den här gången är, tro det eller ej, texten av mindre betydelse. Faktiskt en låt som skulle få mig att rusa till dansgolvet. Men det är nog inte så stor chans att det tillfället kommer. Eller?

Flogging Molly – Devil’s dance floor (Spotify)

”Her breath began to speak 
As she stood right in front of me 
The colour of her eyes 
Were the colour of insanity 
Crushed beneath her wave 
Like a ship, I could not reach her shore 
We’re all just dancers on the Devil’s Dance Floor

Well swing a little more, little more o’er the merry-o 
Swing a little more, a little more next to me 
Swing a little more, little more o’er the merry-o 
Swing a little more, on the Devil’s Dance Floor

Pressed against her face 
I could feel her insecurity 
Her mother’d been a drunk 
And her father was obscurity 
But nothin’ ever came 
From a life that was a simple one 
So pull yourself together girl 
And have a little fun

Well she took me by the hand 
I could see she was a fiery one 
Her legs ran all the way 
Up to heaven and past Avalon 
Tell me somethin’ girl, what it is you have in store 
She said come with me now 
On the Devil’s Dance Floor

Well swing a little more, little more o’er the merry-o 
Swing a little more, a little more next to me 
Swing a little more, little more o’er the merry-o 
Swing a little more, on the Devil’s Dance Floor
Swing a little more, on the Devil’s Dance Floor

Well swing a little more, little more o’er the merry-o 
Swing a little more, a little more next to me 
Swing a little more, little more o’er the merry-o 
Swing a little more, on the Devil’s Dance Floor

The apple now is sweet 
Oh much sweeter than it ought to be 
Another little bite 
I don’t think there is much hope for me 
The sweat beneath her brow 
Travels all the way 
An’ headin’ south 
This bleedin’ heart’s cryin’ 
Cause there’s no way out

Well swing a little more, little more o’er the merry-o 
Swing a little more, a little more next to me 
Swing a little more, little more o’er the merry-o 
Swing a little more, on the Devil’s Dance Floor

Well swing a little more, little more o’er the merry-o 
Swing a little more, a little more next to me 
Swing a little more, little more o’er the merry-o 
Swing a little more, on the Devil’s Dance Floor
Swing a little more, on the Devil’s Dance Floor
Swing a little more, on the Devil’s Dance Floor”